Observera mera

MOBILINLÄGG:

Löven på träden börjar komma och storebror pratar mer och mer om att åka framåtvänd i bil.

Igår höjde vi nackstödet i båda stolarna. Pojkarna har vuxit som ogräs på senaste tiden (varför känns det alltid som att man vaknar och plötsligt är ALLA kläder urvuxna?) och stolarna helt enkelt blivit "för små". När nackstödet höjdes satt båda som små drottningar i sina stolar varav jag också uttrycker det. "Men mamma. Vet du hur M sitter i sin bil?" (M är grannes barn född hösten 2012, ca fyra månader äldre än storebror). Jag svarade nej pga vet faktiskt inte. "Hon sitter och tittar DITÅT" sa han med eftertryck och ett vildsint pekande pekfinger mot framrutan på bilen matchat med att titta på mig som att jag är dum i huvudet. Som tur är fyller ju M fem år i år = kan skylla på det... M är äldre. Lillasyster lär inte nå 9kg vilket är ett "krav" (viktgränsen för stolen, men gissar hennes längd är mer viktig pga bältenas placering) för att hon ska kunna sitta i nästa stol innan ettårsdagen och till dess tänkte vi att storebror skulle sitta bakåtvänt. Alltså inte till lillasysters ettårsdag utan till hon sitter bra i den bakåtvända stolen. Lillasyster sitter redan stadigt och vad jag förstått då är att stol två är säkrare än babyskyddet då. Måste kolla upp lite saker i ämnet, igen. 

"Jag vet också att T sitter framåt ibland för det har jag sett" (T är också en 2013). Jo storebror. T får göra det ibland men det får ju du också, hem från öppna förskolan och i farfars bil. Korta sträckor utan höga hastigheter. Storebror suckade högt. Han är SÅ färdig med bakåtvänt åkande och han kommer att vändas i år. Men inte riktigt än, och jag skulle vilja kunna vända honom bakåt igen varje gång vi måste ut på motorvägen... Klurigt dock. Det här är ett steg jag har jättesvårt att ta. Liksom att låta lillasyster äta saker. Herregud vad svårt!!