Förskolefasoner

MOBILINLÄGG:

Min äldsta son har fått superkrafter. Han skjuter eld med händerna. Han har börjat lära sig om "Superhjältar", som såklart alla är män och våldsamma (SpindelMANNEN, StålMANNEN and so on till vi alla spyr på det). "Om jag skjuter dig med eld mamma så brinner du upp!!".

Jag vet inte. Jag tycker ju att det sista små pojkar som ska bli stora män behöver är att leka våld, och tillåtas tillgång till våld. Män vinner alla statistiska lekar kring alla sorters våldsbrott så ser knappast nån rimlighet alls i att våld ska normaliseras redan vid 4 år... Faktiskt. Det är farligt. Mina söner är värda mer än så. Det våldsammaste mina barn so far sett är Pippi Långstrump. Det är ju en del skjuta-pang-pang (vapen), hot ("Ska jag sticka kniven i dig?") och fysiskt "våld" (Pippi kastar skurkar, poliser och mobbande barn runt sig). Det är liksom värsta nivån, och även det är för mycket för mig. Och just, en gång blir faktiskt Petsson väldigt arg på Findus så Findus gömmer sig på vinden. Mina söner, som jag till viss del faktiskt kan styra över, ska inte ha tillgång till mer våld än så. Knappt det. Vi har varit med och förklarat Pippi TYYYYYSEN gånger.

Förskolan kan jag dock inte styra. Och jag kan absolut inte styra andra föräldrars tillåtande beteende mot sina söner. Det vet vi ju alla att den där snoppen = tillåtelse att leka våldsamt och vara odrägliga, för det mesta. Snoppen kommer liksom undan med sånt på en helt annan nivå än snipporna (och så är det hela livet). Så nu har han superkrafter. Och rolig som jag är frågade jag hur han skulle klara sig utan sin mamma (och lillasyster pga hon var i min famn) om han eldar upp oss. För man dör, försvinner och finns inte mer, om någon eldar upp en. Man kan aldrig mer kramas eller prata. Jag tänker inte låtsas som att begreppet "elda upp någon" är roligt eller ofarligt. Han funderade en stund varav han sen svarade att vi kanske kan låtsas i leken att han sprutar eld men att det ju inte är på riktigt. Okej, låt gå. Men jag sa att jag inte tycker just eld är så roligt eftersom det faktiskt är farligt på riktigt så nästa gång kanske vi kan hitta på en annan superkraft. Vår superkraft, min och lillasysters, blev att kräkas. För det gör ju lillasyster en del. Lillebrors superkraft blev att spruta hallonkräm. Sen attackerade vi pappan i köket och han blev bra äcklig med kräkig hallonkräm inbränt på rumpan minsann. Tyvärr var hans superkraft en spegel så allt vi kastade på honom kom tillbaka till oss...

Nästa gång ska SuperMAMMAN minsann tinga den superkraften först!