Feedback

MOBILINLÄGG:

Jag har verkligen längtat efter att få höra nåt från pedagogerna om hur det går för mina barn på förskolan. Barnen vill dit varje dag, dom pratar med andra och använder ord som "på min förskola" när dom med lite stolthet berättar om vad dom gör på dagarna. Igår när vi hämtade utbrister storebror glatt "mamma JAG fick vara dagens gran idag!" (= hjälper till att duka vid maten och får gå först i kön). Men från pedagogerna har det varit relativt tyst, till i måndags.

Storebror har tydligen funnit en "vän". Han och ett av de andra barnen verkar på nåt sätt fnittra en del ihop och varje gång jag i veckan hämtat har först storebror kommit lullande och sedan detta barn efter så jag förstod nästan att det så var. Jätteroligt. När jag frågar storebror om han leker med någon svarar han "nej". Lillebror säger att han "leker med alla barnen". Lillebror har börjat slappna av och busar en del, kastar saker runt sig och lyssnar lite dåligt. Låter precis så som han är så det är ju en rolig utveckling. Häromdagen var jag där och la ner lillasyster på golvet för att kunna hjälpa storebror och lillebror varvid många av de andra barnen ville känna och klämma, min första instinkt var att ta bort henne från barnen men storebror såg så stolt ut och började berätta om henne för dom andra barnen. Förklarade vad hon hette, att hon varit i mammas mage, att man inte får ge henne små saker, att man inte får lyfta henne eller pilla i hennes mun... Det var så fint på nåt sätt. För honom var det viktigt att berätta för dom andra barnen att hon var DERAS lillasyster, och hon log mot honom och sprallade med hela kroppen. Så hon fick ligga kvar där med en ring av smutsiga förskolebarn runt sig (vi alla vet vad barn sprider för smittor) för hans skull. Ett offer för utvecklingen hos hennes bröder.

En månad,  minus en sjukvecka, har dom nu alltså befunnit sig i förskolans makt och dom verkar trivas. En gång har storebror sagt att han inte ville att jag skulle gå men eftersom dom skulle ut i skogen kunde jag inte stanna kvar, jag hade inga kläder med mig. Väl vid hämtning sen var han glad och hade haft en rolig dag men han var absolut ledsen när jag gick, det sa han. I mig gör det ont pga lovat honom att inte gå om han inte vill det. Men han förstod varför, mamma skulle ju ha frusit ute. Nästa gång har vi sagt att jag ska följa med ut i skogen men bara en liten stund. Lillasyster behöver ju amma och det vill inte mamma göra utomhus. Sen var det liksom inget mer med det och lämningen dagen efter hade dom inte ens tid att vinka hejdå.

Jag har målat upp veckan på ett papper för barnen. På pappret har jag ritat upp en klocka för varje dag med vilka tider dom är på förskolan. Storebror och lillebror har via förskolan verkligen förstått att veckan har sju dagar samt vad dom heter (dom hade ett hum innan men inte som idag) och i och med det även förstått att måndagar-torsdagar är förskoledagar medan mamma och pappa bestämt att fredagar är man hemma. Jag har tagit till mig av vad en vän sagt angående sitt inskolade barn, att aldrig låta barnet "bestämma" när hen ska vara i förskolan utan det är alltid ett beslut mamma/pappa tar. Vill man ha dom hemma en extra dag för att göra en aktivitet säger hon till sitt barn att HON bestämt att hen ska vara hemma idag. Så jobbar vi med. Har man börjat förskola så ska man gå de dagar som är bestämt. Liksom man går på gympan de dagar man bestämt det.

Det var oändligt skönt att få feedback. Jag är ju inte där. Jag ser inte deras reaktioner, kan inte läsa deras kroppsspråk och inte se i deras ögon hur dom känner i alla situationer under dagen så som tidigare när vi varit tillsammans jämt. Barnen själva svarar inte riktigt på alla frågor jag ställer och dom tänjer lite på sanningen ibland. Mitt kvitto på att det går bra är såklart att ingen är ledsen vid lämning, att dom varje morgon vill gå dit och att dom vid varje hämtning har massa saker dom gärna berättar. Jag ser lite av barnens samspel med pedagogerna och det jag sett är jag nöjd med. Storebror kan berätta om det han tyckt varit roligt som pedagogerna sagt eller gjort och han beskriver dom spontant som "snälla". Lika mycket som dom vill gå till förskolan på morgonen vill dom följa med hem när vi hämtar. Vi har lagt tiderna för hämtning mitt i naturliga bryt av aktivitet på förskolan. Måndagar och onsdagar när dom varit ute och alla barn ska gå in igen, tisdagar precis när alla ska gå ut och torsdagar precis efter lunch innan vilan. Vi avbryter aldrig deras aktivitet.

Nu tummar vi för att det fortsätter såhär!