4 månader

MOBILINLÄGG:

Igår blev hon fyra månader min vackra dottir. Hon fortsätter vråla i alla andras famn än min och nu har hon även lagt till med att vråla om jag lägger bort henne... Jag copar (coping) genom att bära och svära, precis som med hennes bröder i samma ålder.

Lillasyster forsätter vara en lycklig unge. Fysiskt är hon idag så pass stark att hon skjuter sig bakåt eller snurrar runt i cirklar på rygg. Hon blir snabbt framtung när hon sitter i exempelvis Bumbostol eller knä, men en stund går bra (hon VÄGRAR att ligga ner), och så gör hon någon märklig grej när hon ligger på mage. Istället för att lägga armarna framåt under hakan/bröstet för stöd lägger hon dom bakåt längsmed kroppen och balanserar ilsket på magen = blir trött jättesnabbt och skriker, såklart. Skitmärkligt. Eftersom hon på det är senare motoriskt (men inte sen, bröderna var tidiga) än sina bröder börjar jag direkt tänka att nåt är fel... Ska fråga BVC, tänker icke googla den!

Hon har lagt till en rutin-isch. Vaknar alltid runt 07:00 (eller före), är sedan vaken till strax efter 08:00/08:30 och behöver då sova igen. Sover ca 40 minuter, kör jag vagnen non-stop kan hon sova över en timme. Är sedan vaken cirkus en timme i stöten med cirkus 40min sömn hela dagen. Igår slog hon dock till med två timmar sömn i stillastående vagn, hade varit vaken i nästan tre timmar pga blev aldrig läge att sova helt enkelt. Stackars tredje barnet, ingen rast och ingen ro. Nattetid upplever jag att hon sover bra. Vi ammar såklart flera gånger, jag räknar inte och kollar ingen klocka. Det jag vet är att hon ofta, runt klockan 04, kör simövningar, pratar och grejar runt. Bebisar och klockan 04:00, det är nåt magiskt. Fenomenet går att googla.

Hon har vänt sig från mage till rygg några gånger, men hon har nog bara haft tur... Lite lutning. Jag som tidigare var helt inställd på att hon inte skulle introduceras smaker annat än boobs vid fyra månader har ändrat mig. Gurka och grädde, utöver Ferraribil och glass, är redan smakat på. Hon verkar glad i smaker och kämpar med sina små strokerörelser att få tag på ALLT vi stoppar i munnen. Själv får hon ju inte riktigt till det där alls, än. Men det kommer förhoppningsvis, snart. Nu. Imorgon! Jag vill verkligen att hon ska lära sig sitta och hålla i saker. Först då ska jag njuta av henne!