Motoriskt orolig

MOBILINLÄGG:
 

Det är en term vi använder för att beskriva lillebror. Han har sedan han har kunnat alltid plockat, vridit, klättrat, sparkat, pillat, snurrat osv osv osv inför att somna. I bilen där han sitter fastspänd gjorde han rörelser med händerna när han blev trött, specifika rörelser. Vi såg det direkt. Hemma i soffan är han barnet som står på huvudet och tittar på TV. Lillebror KAN inte vara stilla.

 
Det här har ju självklart varit pissjobbigt för oss alla. I början för mig, jag som ammade klätterapan till sömns i 14 månader, och sen för hans far som ibland fått ligga i timmar i väntan på att ungen bara ska sluta veva med armar och ben. Ja, innan vi kom på att han inte kunde sova dagtid mer vid 18 månader, då blev nattningen en plåga... Han håller fortfarande på med samma mönster men han tar inte lika länge på sig att somna idag, och kan somna utan sällskap. Storebror å andra sidan ligger blickstilla, han måste man fråga om han lever lite då och då pga ser död ut. Ibland blinkar han inte ens. Lillebror är "undersökt" för detta, han verkar inte ha någon diagnos. Än. Han "bara är sån". Aktiv.
 
Lillasyster nu då. Vi ammar till sömns. Eller hon ammar och sparkar, vevar, pillar på sina fötter, pillar på mina fingrar, snurrar, vrider och vänder. Sen släpper hon plötsligt bröstet och vänder sig på sidan och somnar. Hon visar alltså på exakt samma beteende vid nattning/insomning som lillebror. I vagn pillar hon gärna på kragen på jackan, täcket, insidan av suffletten, suger på fingrarna och låter "Aaaaaaaaaaaaa" till hon somnar. Det där ljudet gjorde storebror också, så mysigt att höra igen. Jag är dock mindre tveksam till hur mysigt den oroliga motoriska egenskapen är att uppleva igen... I bil skriker hon, oavbrutet. Liksom mina andra barn gjort. Höhö.
 
Ingen av oss har egentligen problem med att nattningen tar tid. Det är tid vigd åt barnen och vi gör inte tusentals andra planer inför kvällen än att barn ska nattas och det tar den tid det tar. Ibland, oftast, får vi promenera ner igen och göra vad vi vill i flera timmar och ibland, sällan, tar det 100 år och det bara är dags att borsta tänderna och lägga sig själv direkt när dom somnat. Nu talar jag om dom stora, själv somnar jag oftast alltid med lillasyster numer. Det är inte värt att sitta uppe till 22-23 för mig, jag behöver sömn för att inte falla... Så är det en viss period i livet helt enkelt. Men, trots att vi inte ser det som ett problem eller ett tråkigt moment så ÄR det skitjobbigt att ligga bredvid nån som bara snurrar runt och liksom, är jobbig. Det var extremt enerverande när han också hade mitt bröst i käften. Än så länge är inte lillasyster lika irriterande, men jag känner att det kommer smygande...
 
 
#1 - - NORRSKEN EMMA:

fiin blogg, ha en fortsatt bra kväll

Svar: Tack. Detsamma!
Ilskna Mamman

#2 - - Marie jensen :

Har du provat att ge nån snuttefilt eller gosedjur att pilla med... Min D blev mycket lugnare med sina rörelser när han valde att ha sin snuttefilt (med ett par extra påsydda lappar att pilla med) och apa när han skulle sova..

Svar: Ja! Mkt bra idé. Hon har en mus men efter att ha pillat på den ett tag kastar hon iväg den och börjar snurra. När hon håller den sparkar hon mest. Kanske ska testa fler lappar på!
Ilskna Mamman